Pedagogisk dokumentation - Vad? Hur? Varför?
Pedagogisk dokumentation är för mig något väldigt stort och komplext. Pedagogisk dokumentation är något mer än dokumentation i allmänhet. Det är ett förhållningssätt, ett redskap för att föra arbetet med barnen framåt- dvs utveckling, samt ett sätt att säkerställa kvalitén i förskoleklassen.
Jag kommer här presentera två olika episoder då dokumentationen utvecklas till pedagogisk dokumentation, genom mitt sätt att se det.
I vår förskoleklass är det viktigt med fantasi och glädje. Vi arbetar bland annat med upplevelsebaserat lärande. På våra skogsutflykter händer det att barnen får träffa på olika figurer, eller får olika uppdrag. Vid ett tillfälle hade barnen fått ett hemligt meddelande från Trulle och Trulsa. De var ute i skogen och vill gärna träffa barnen. I skogen hittade vi två små halsdukar som hängde på en gren. Vem tillhörde dessa? Barnen letade tillsammans och till slut hittade de Trulle och Trulsa som satt vid ett träd. Barnen undrade om halsdukarna var trollens, och det var de. Barnen letade vidare i skogen, fast beslutna om att hitta Trulles hus. De hade tidigare hört introduktions sagan om Trulle, där vägen till huset var väl beskrivet. På vägen hittade barnen något som de trodde var Trulles gamla skidor (två rostiga järn beslag), fantasin var det inget fel på! Vi kom aldrig fram till Trulles hus denna gången, men en bit på väg i alla fall.
Hela den här upplevelsen dokumenterade vi genom att filma med Ipad samt fotografera. När vi kom tillbaka till skolan fick barnen dokumentera i sina böcker vad de varit med om. Några barn valde att rita, andra skrev några ord om vad de hade varit med om. Dagen efter så fick barnen berätta vad de upplevt och vad de valt att rita eller skriva. Ett barn hade inte varit med om upplevelsen, så vi tittade tillsammans på filmen och återupplevde stunden i skogen igen.
Som vuxen är det viktigt att samtala med barnen om händelser, att ställa meningsfulla frågor som får barnen att reflektera över vad som skett och i detta fall få barnen att utveckla sin fantasi. Frågor som ”Hur tror du att Trulles skidor hamnat här i skogen?” kan få fantasin att skena iväg! Barnen utvecklar sin kreativa förmåga och sitt tänkande. Lenz Taguchi nämner i sin bok att kommunikationen kring dokumentationen är viktig för det fortsatta arbetet. Jag ser här vikten att ta sig tid i samtal med barnen, att lyssna på deras tankar och utmana dem i deras funderingar- då blir dokumentationen pedagogisk.
Andra tillfällen då vi dokumenterar flitigt är när vi har ”Mattekul”. Barnen får olika uppdrag, oftast två och två. De områden som vi arbetat mycket med är sortering och mönster. Barnen får olika material och tillsammans lägger de mönster. Ett barn börjar och det andra barnet ska lägga likadant mönster som kompisen gjort. Därefter får de beskriva hur de gjort och hur mönstret uppstått. Detta för att sätta ord på hur de tänkt. Barnen dokumenterar i sina böcker genom att rita av sitt mönster, därefter berättar de för oss vuxna hur de gjort och hur de resonerat tillsammans.
Jag ser att barnen utvecklar sin förmåga att resonera och förklara hur de tänkt. Vid dessa tillfällen har vi som vuxna dokumenterat genom att filma och fotografera. Jag ser en fördel med att filma då man kan gå tillbaka och lyssna på vad barnen säger och hur de sätter ord på sin kunskap.
Ett av skolans uppdrag är att utveckla barns språkliga förmåga.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Lgr 11)
Det är viktigt att utmana barnen vidare i sin utveckling- Hur tar vi nästa steg? Här är dokumentationen ett bra underlag.
Pedagogisk dokumentation bygger mycket på den vuxnes förhållningssätt, att vara lyhörd för det enskilda barnets behov, men också för hela gruppen. Lenz Taguchi skriver ”Via en pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnen och deras strategier och tankar på nytt- om och om igen- men också vad vi själva säger och gör i samspelet med barnen.” (s.104)
Med ett reflekterande förhållningssätt får vi möjlighet att ompröva och bygga vidare på de erfarenheter vi gjort tillsammans med barnen och andra vuxna, men också tänka om och tänka nytt. Vi knyter samman teori och praktik och på så sätt kan vi bli delaktiga i producerandet av ny kunskap kring barns kunskapsskapande enligt Lenz Taguchi. Den pedagogisk dokumentationen blir en viktig bas för utvärdering, men också fortbildning av och om verksamheten. Genom pedagogisk dokumentation kvalitets säkrar vi på så vis
verksamheten.
För att kvalitén ska bli så likvärdig som möjligt är det viktigt att vi ständig för diskussioner i vårt arbetslag. Jag ser att frågorna i överskriften, Pedagogisk dokumentation- Vad? Hur? Varför? är viktiga att resonera och reflektera kring. Likaså hur vi förhåller oss till barns lärande och utveckling och hur vi kommunicerar. Det är även viktigt att vi vuxna vågar utmana varandras tankar och att uppmuntra varandra att tänka om och tänka nytt. Då tror jag att vi tillsammans kan utveckla en verksamhet med hög kvalitét.
Emsheimer skriver ”Var inte rädda för att utmana varandra- genom utmaning kan förståelsen bättre prövas” (s.192)
Referens litteraturlista:
Emsheimer, P., Hansson, H., & Koppfeldt, T. (2005). Den svårfångade
reflektionen. Lund: Studentlitteratur
Lenz Taguchi. H.(1997) Varför pedagogisk dokumentation. Stockholm: Stockholms universitets förlag
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=gr&a=1#anchor_1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar