tisdag 30 december 2014

Processdokumentation - sammanfattning

Under kursen Pedagogisk dokumentation med IKT-stöd har jag fått många nya insikter. Här ska jag försöka sammanfatta en del av de lärdomar jag fått.
En stor fråga som jag brottats med under hela kursen är ”Vad är skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation?” För mig blir dokumentationen pedagogisk då jag tillsammans med barnen samtalar och reflekterar över deras lärande. Vidare att mitt arbetssätt förändras utifrån de kunskaper barnen fått så att jag utmanar dem att lära nytt samt gå vidare i sin lärprocess. Det är viktigt att barnen ser sitt eget lärande. Jag som pedagog har en stor roll i detta- att göra barnen uppmärksamma på vad de lärt genom att ställa frågor som får barnen att reflektera och beskriva sin lärprocess.
Hillevi Lenz Taguchi skriver "Att dokumentationen blir pedagogisk först när man reflekterar och börjar föreställa sig konsekvenser för det fortsatta arbetet," dvs "pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation." (s.13) 

En annan tanke som jag fått är hur min barnsyn påverkar dokumentationen. Bente Svennings bok ”Vad berättas om mig?” fick mig att reflektera över mitt eget förhållningssätt då det gäller respekten för det enskilda barnet. Hon menar att alla barn kanske inte vill bli dokumenterade eller visa upp det de gjort. Detta hände mig för ett tag sedan…. En pojke ville inte sätta upp en teckning han gjort. Jag hade med mig de tankar jag fått från boken och kände att jag måste visa pojken den respekt han förtjänar, så han fick helt enkelt välja att sätta upp teckningen eller sätta in den i sin pärm. Han valde att sätta in teckningen i pärmen. Många gånger handlar våra val att visa upp vår dokumentation inför föräldrar, men under kursens gång har min syn på detta förändrats. Visst ska vi vara stolta över vad som dokumenteras, men vi får inte glömma respekten för det enskilda barnet.

Vad är då den fortsatta utmaningen för mig? Jo, jag vill att den pedagogiska dokumentationen ska bli en naturlig del av vårt arbetssätt i förskoleklassen. Vi behöver fortsätta våra diskussioner kring Vad? och Hur? vi dokumenterar, samt hur detta påverkar vårt fortsatta arbete. Det viktigaste är att vi blir medvetna om vårt förhållningssätt och tar med barnen ännu mer i dokumentationen, så att de känner sig delaktiga i sitt eget lärande. ”Vi ska lära barnen lära,” som Roger Ellmin säger i sin föreläsning. 
Vidare vill jag använda Unikum som dokumentationsverktyg, där barnens lärlogg blir nästa steg. Det blir en digital portfolio där utvalda delar av barnens kunskapsutveckling sparas.
Jag ser fram emot en vårtermin där dokumentationen blir en naturlig del i vår vardag.



Referens litteratur och föreläsning:
Lenz Taguchi. H.(1997) Varför pedagogisk dokumentation. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Svenning, B. (2014). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter
till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur
Portfolio & Portfoliometodik. Föreläsning av Fil.dr, leg. psykolog Roger Ellmin 
Inspelat 20121030 Interaktiva medier och lärande Krister Lindwall & Eva Mårell-Olsson



måndag 29 december 2014

Portfolio och portfoliometodik

Portfolio och portfoliometodik utgår från läroplanens mål. Varje elev ska utveckla ett allt större ansvar för sina studier och utveckla en förmåga att själv bedöma sina resultat. Eleven ska vara huvudperson i sitt eget lärande och lära sig självvärdering. Varje elev har också rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplanens mål.Tanken med portfolio och portfoliometodik är alltså att lära eleven att lära.
Portfoliometodikens idé bygger på att träna eleven att lära sig utveckla en egen förståelse, hjälpa eleven att få fatt i sin egen utveckling inom olika områden, samt möjlighet att gå tillbaka, jämföra och fundera kring sin egen kunskapsutveckling.
För att detta ska vara möjligt krävs ett trevägs samarbete mellan lärare, elev och föräldrar.
Portfolio följer eleven och ett urval av den kunskapsutveckling som skett sparas i portfolion. Detta urval sker i dialog med eleven, och ska gynna hen. Portfolion är en lärstrategi där eleven lär sig sätta upp mål, fokusera uppmärksamheten, själv värdering, metakognitivt tänkande samt reflektion. Portfoliometodiken är också ett förhållningssätt som fokuserar på det positiva, ser vad eleven kan och dess möjligheter samt vad som kan förbättras.
Portfolio är också en strategi för bedömning och värdering samt en kommunikations strategi. Genom detta lär sig eleven att arbeta med bedömning och värderings kriterier, sätta upp mål, genomföra samt utvärdera sitt arbete. Portfolion uppmuntrar olika samtal kring lärandet och eleven lär sig sätta ord på lärprocessen. Roger Ellmin nämner i sin föreläsning några nyckelkomponenter i portfolioarbetet för reflektion : 

  • Vad man gör?, 
  • Varför man gör det ? 
  • Vad blev resultatet? 
  • Hur går man vidare? 

Dessa frågor får eleven att beskriva, analysera samt planera sitt arbete framåt. Reflektionen bör göras kontinuerligt, före, under och efter arbetet.

Portfolion är också ett bra redskap vid utvecklingssamtal. Eleven kan visa konkret vad hen gjort och vilken kunskapsutveckling som skett samt vad hen vill lära. Även här läggs fokus på elevens styrkor. Eleven kan också jämföra sig själv med sig själv över tid och se utvecklingen lättare. Föräldrar får ett konkret material att samtala kring och ser sitt barns utveckling. Lärare kan genom portfolion lättare individualisera och ge stöd till eleven. Här ser man vikten av trevägs samarbetet mellan eleven, föräldrar samt lärare. Genom portfolion får alla en konkret bild av elevens lärprocess och kunskapsutveckling.

Portfolio har tidigare,för det mesta,varit analog men jag ser att utvecklingen mot en digital portfolio är ett steg i rätt riktning. Dagens samhälle inkluderar digitala verktyg och det möjliggör att lättare arkivera, länka, sammankoppla läroplanen till det eleven gör/ lär sig. 
I vår skola har vi börjat använda unikum som ett dokumentations verktyg och här ser jag möjligheter att dokumentera elevers kunskapsutveckling. Min största utmaning är att utveckla mitt förhållningssätt och ”släppa in” dokumentationen i elevernas och min vardag. Jag ser många möjligheter och tycker det är spännande att vara en del i denna process!

Jag vill avsluta med några tänkvärda ord som Roger Ellmin sa i sin föreläsning,"...Det är viktigt att portfolio är ett redskap för lärande-inte bara en lagringsmetod.... Lyckas vi behålla detta så är den digitala portfolion ett kraftfullt verktyg i elevers lärande!"





Portfolio & Portfoliometodik. Föreläsning av Fil.dr, leg. psykolog Roger Ellmin 
Inspelat 20121030 Interaktiva medier och lärande Krister Lindwall & Eva Mårell-Olsson

Lgr11. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm: Edita (2.7)


måndag 15 december 2014

Diskussion kring pedagogisk dokumentation

Under hösten har vi i mitt arbetslag haft diskussioner kring hur och vad vi dokumenterar. Vi har börjat diskussionen om vad som skiljer dokumentation från pedagogisk dokumentation. Tillsammans har vi konstaterat att vi alla dokumenterar olika händelser och upplevelser, men vi brister i samtalen med barnen om vad vi dokumenterat. Detta är något som vi ska bli bättre på. Jag ser det som en utmaning att vidare utveckla detta - ett steg som vi tillsammans ska ta. Vi behöver fortsätta våra samtal och se över hur vi får med barnen i vår dokumentation, så att det blir lärande tillfällen för barnen och oss!
Jag är ofta ivrig och vill se resultat direkt men jag inser att det tar tid att implementera nya verktyg och förhållningssätt gällande pedagogisk dokumentation! Nästa steg blir att fokusera på att samtala med barnen vad de lärt, vad de gjort och vad de tänkt utifrån vår dokumentation.
Jag ser fram emot en vårtermin där den pedagogiska dokumentationen tar större plats i vår vardag.


torsdag 27 november 2014

Ibland blir det inte som man tänkt sig....

Ibland blir det inte som man tänkt sig, men det blir bra ändå!
Dagen då jag skulle börja spela in min podcast började lite fel. Ett av de barn som jag skulle ha med i mitt samtal blev sjukt och kunde inte deltaga. Jag fick snabbt tänka om. Programide´n fanns kvar och jag bestämde mig för att genomföra det jag tänkt med endast ett barn. Jag hade en bild av hur detta skulle gå till och jag var förberedd med frågor till pojken. Samtalets inriktning var barns tankar om "Mattekul" som vi har i förskoleklass. Då jag startar samtalet frågar jag pojken om han kan berätta om vad vi gör då vi har "Mattekul". Dröm om min förvåning då han svarar "Vi plussar och minusar"... Inte riktigt det jag hade tänkt... I min värld så gör vi väldigt mycket praktisk matte då vi har "Mattekul", vi bygger tal, lägger mönster, spelar spel, har fingerbingo mm. Detta får mig att reflektera över hur barnen ser på det vi gör. Visst "plussar och minusar" vi, men för mig är "Mattekul" så mycket mer! Att samtala, tänka och resonera kring tal, mönster och mängder anser jag är viktigt. Då får barnen en förståelse för matematiken.
Pojken fortsätter i vårt samtal att prata kring siffror. Han nämner att han tycker om att följa siffra till siffra. Detta gör han mycket hemma i sin pysselbok. Pojken uttrycker att han tycker om matte och han känner sig bra på det. Det är en viktig känsla och jag som pedagog har ett stort ansvar att fortsätta arbeta så att han känner lust att lära mer matte och att göra det på ett roligt och varierat sätt.
Är denna podcast en pedagogisk dokumentation eller inte? Jo, jag tycker att jag fått en inblick i hur pojken ser på matematik och jag ser också att jag behöver utveckla, utmana och inspirera honom och de andra barnen i vår klass att fortsätta tycka om matte, så att det verkligen blir "Mattekul"!
Ett litet hinder på vägen, då jag ville ha med en underbart svängig mattesång som jag hittat på Youtub, är att jag i skrivande stund inte fått kontakt med upphovsmannen. Jag har mailat och väntar på svar. Jag håller alla tummar jag har att han hör av sig och ger mig klartecken. Det hade varit "pricken över i:et"! 



torsdag 13 november 2014

Podcast

Nästa uppgift i vår utbildning är att gör en podcast. Vilken utmaning! Jag är verkligen nybörjare då det gäller detta! Har inte ens arbetat med programmet "Garageband".... 
I tisdags var jag på det "öppna huset" för att få hjälp och då fick jag en liten inblick i hur själva programmet "Garageband" fungerar. Jag blev inspirerad och tänkte att detta nog ska gå bra trots min ringa erfarenhet ;-)
Innehållet i min podcast kommer att främst bestå av samtal med två barn kring vad de tycker att matematik är och hur de upplever vårt "Mattekul" i förskoleklassen. Jag ser med spänning på hur det kommer att bli! Hoppas tekniken är med mig då vi startar vår inspelning!


måndag 10 november 2014

Vad berättas om mig?

Jag har läst boken "Vad berättas om mig?" av Bente Svenning.
Boken handlar om barns rättigheter och möjligheter till inflytande i dokumentationen och riktar sig främst till förskolan.
Boken ger mig många funderingar kring vem som "äger" dokumentationen. Jag rannsakar mig själv och ställer mig frågan "För vem dokumenterar jag?","Får barnen vara med och påverka vad som dokumenteras?".
Många gånger möter jag barn som säger "Kan inte du ta kort på vårt bygge, teckning osv?" De visar stolt upp sig på bilden, oftast med ett härligt leende, men det finns barn enl Bente Svenning som faktiskt inte vill bli fotograferade/ dokumenterade. Hur lyhörd är jag för dessa barn? Ibland så tror jag att vi dokumenterar för att visa föräldrarna hur mycket vi gör i förskolan/ förskoleklassen. Denna dokumentation tycker jag är viktig men vi får inte glömma respekten för de enskilda barnen och deras inflytande över vad som berättas om dem.

Bente Svenning nämner också begreppen "barnperspektiv och barns perspektiv". Hon menar att vårt sätt att möta och skapa relationer till barnen påverkas av vårt barnperspektiv.
Ett barns perspektiv kan bli synligt när barnet får komma med sina egna tankar och funderingar utan att de tolkas av vuxna. Ofta tror vi vuxna enl Bente Svenning , att vi vet vad barnen känner/ är bäst för dem och handlar där efter. Hon lyfter även fram vikten av vår barn syn och hur den påverkar vårt handlande. Lyhördhet och respekt för varje barns integritet är några av de ord som jag tar med mig.

Jag tycker att boken ger mig ännu mer funderingar och jag reflekterar över hur jag själv förhåller mig till dokumentationen och till respekten för det enskilda barnets önskan och vilja att vara en del av förskolan/ skolans dokumentation.

Detta var några av de tankar jag fått då jag läst boken " Vad berättas om mig?" av Bente Svenning

måndag 13 oktober 2014

Pedagogisk dokumentation- Vad? Hur? Varför?

Pedagogisk dokumentation - Vad? Hur? Varför?

Pedagogisk dokumentation är för mig något väldigt stort och komplext. Pedagogisk dokumentation är något mer än dokumentation i allmänhet. Det är ett förhållningssätt, ett redskap för att föra arbetet med barnen framåt- dvs utveckling, samt ett sätt att säkerställa kvalitén i förskoleklassen.
Jag kommer här presentera två olika episoder då dokumentationen utvecklas till pedagogisk dokumentation, genom mitt sätt att se det.

I vår förskoleklass är det viktigt med fantasi och glädje. Vi arbetar bland annat med upplevelsebaserat lärande. På våra skogsutflykter händer det att barnen får träffa på olika figurer, eller får olika uppdrag. Vid ett tillfälle hade barnen fått ett hemligt meddelande från Trulle och Trulsa. De var ute i skogen och vill gärna träffa barnen. I skogen hittade vi två små halsdukar som hängde på en gren. Vem tillhörde dessa? Barnen letade tillsammans och till slut hittade de Trulle och Trulsa som satt vid ett träd. Barnen undrade om halsdukarna var trollens, och det var de. Barnen letade vidare i skogen, fast beslutna om att hitta Trulles hus. De hade tidigare hört introduktions sagan om Trulle, där vägen till huset var väl beskrivet. På vägen hittade barnen något som de trodde var Trulles gamla skidor (två rostiga järn beslag), fantasin var det inget fel på! Vi kom aldrig fram till Trulles  hus denna gången, men en bit på väg i alla fall.  

                                                   
 



Hela den här upplevelsen dokumenterade vi genom att filma med Ipad samt fotografera. När vi kom tillbaka till skolan fick barnen dokumentera i sina böcker vad de varit med om. Några barn valde att rita, andra skrev några ord om vad de hade varit med om. Dagen efter så fick barnen berätta vad de upplevt och vad de valt att rita eller skriva. Ett barn hade inte varit med om upplevelsen, så vi tittade tillsammans på filmen och återupplevde stunden i skogen igen. 
Som vuxen är det viktigt att samtala med barnen om händelser, att ställa meningsfulla frågor som får barnen att reflektera över vad som skett och i detta fall få barnen att utveckla sin fantasi. Frågor som ”Hur tror du att Trulles skidor hamnat här i skogen?” kan få fantasin att skena iväg! Barnen utvecklar sin kreativa förmåga och sitt tänkande. Lenz Taguchi nämner i sin bok att kommunikationen kring dokumentationen är viktig för det fortsatta arbetet. Jag ser här vikten att ta sig tid i samtal med barnen, att lyssna på deras tankar och utmana dem i deras funderingar- då blir dokumentationen pedagogisk. 

Andra tillfällen då vi dokumenterar flitigt är när vi har ”Mattekul”. Barnen får olika uppdrag, oftast två och två. De områden som vi arbetat mycket med är sortering och mönster. Barnen får olika material och tillsammans lägger de mönster. Ett barn börjar och det andra barnet ska lägga likadant mönster som kompisen gjort. Därefter får de beskriva hur de gjort och hur mönstret uppstått. Detta för att sätta ord på hur de tänkt. Barnen dokumenterar i sina böcker genom att rita av sitt mönster, därefter berättar de för oss vuxna hur de gjort och hur de resonerat tillsammans.  
                                                                                                                                                   











Jag ser att barnen utvecklar sin förmåga att resonera och förklara hur de tänkt. Vid dessa tillfällen har vi som vuxna dokumenterat genom att filma och fotografera. Jag ser en fördel med att filma då man kan gå tillbaka och lyssna på vad barnen säger och hur de sätter ord på sin kunskap.
Ett av skolans uppdrag är att utveckla barns språkliga förmåga.
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Lgr 11)

Det är viktigt att utmana barnen vidare i sin utveckling- Hur tar vi nästa steg? Här är dokumentationen ett bra underlag.
Pedagogisk dokumentation bygger mycket på den vuxnes förhållningssätt, att vara lyhörd för det enskilda barnets behov, men också för hela gruppen. Lenz Taguchi skriver ”Via en pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnen och deras strategier och tankar på nytt- om och om igen- men också vad vi själva säger och gör i samspelet med barnen.” (s.104)

Med ett reflekterande förhållningssätt får vi möjlighet att ompröva och bygga vidare på de erfarenheter vi gjort tillsammans med barnen och andra vuxna, men också tänka om och tänka nytt. Vi knyter samman teori och praktik och på så sätt kan vi bli delaktiga i producerandet av ny kunskap kring barns kunskapsskapande enligt Lenz Taguchi. Den pedagogisk dokumentationen blir en viktig bas för utvärdering, men också fortbildning av och om verksamheten. Genom pedagogisk dokumentation kvalitets säkrar vi på så vis
verksamheten.
För att kvalitén ska bli så likvärdig som möjligt är det viktigt att vi ständig för diskussioner i vårt arbetslag. Jag ser att frågorna i överskriften, Pedagogisk dokumentation- Vad? Hur? Varför? är viktiga att resonera och reflektera kring. Likaså hur vi förhåller oss till barns lärande och utveckling och hur vi kommunicerar. Det är även viktigt att vi vuxna vågar utmana varandras tankar och att uppmuntra varandra att tänka om och tänka nytt. Då tror jag att vi tillsammans kan utveckla en verksamhet med hög kvalitét.

Emsheimer skriver ”Var inte rädda för att utmana varandra- genom utmaning kan förståelsen bättre prövas” (s.192)




Referens litteraturlista:

Emsheimer, P., Hansson, H., & Koppfeldt, T. (2005). Den svårfångade
reflektionen. Lund: Studentlitteratur
Lenz Taguchi. H.(1997) Varför pedagogisk dokumentation. Stockholm: Stockholms universitets förlag

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=gr&a=1#anchor_1